måndag 17 december 2012

Royal Pippi Bird

Som temat antyder - har vi ätit kyckling till middag idag. Mannen var så gullig och lagade mat trots att han hade vissa åtaganden som skulle skötas. Fast å andra sidan så gillar han ju att laga mat - så det var egentligen inte så synd om honom. Men inte desto mindre så uppskattar jag det han gör.

Själv har jag varit off i princip hela dagen . Jag struntade i att bädda sängen - och har blivit kvar där mest hela tiden. Visserligen påklädd - men osminkad och orepresentativ. Men vad gör det - det är ju bara början på veckan - jag hinner bättra på mig.
Saken är den att jag inte känner mig riktigt kry - näsan rinner lite smått och halsen ger sig till känna. Inte så att jag är sjuk på riktigt - men tillräckligt för att göra ingenting på hela dagen.

Liggandes i sängen och funderande över livet - kom en sällskapssjuk dotter med rolig bok i handen. Och hur mysigt är det inte med högläsning - det var nåt vi ägnade oss åt mycket förr i tiden. Som en ljudbok i verkliga livet. Helt plötsligt kastades vi in i livets djupheter när hon läset högt ur Fredrik Backmans bok "saker min son behöver veta om världen" för mig - och på bara några få kapitel berörde vi ämnen som bortkastade giraffer, ordningsregler på ikea, äktenskapstycke och livets svåra fråga - vad är egentligen kärlek??

Nån har sagt: - "Ett lyckligt äktenskap består inte av två personer som tittar på varann, utan av två personer som tittar åt samma håll"

Kontentan av det hela blir väl då - som Fredrik också berör i sin bok - att en förening mellan två människor - inte alltid behöver vara given utifrån de synliga förutsättningarna - utan att olikheter berikar livet och förhållandet om man lär sig att respektera varandra och ta hänsyn till varandra. Det viktigaste är att man strävar åt samma håll, har samma värderingar och vill samma saker. Om man är ljus eller mörk, lång eller kort - så får man inte snåla med kärlek - om man vill att det ska fungera.

Å det sköna är att man har livet på sig att öva - det verkar som man aldrig blir riktigt fullärd.
Oj vad jag har långt kvar!!!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar