Vanligvis är det inte mycket folk ute och rör sig på gatorna - förutom på helgerna då - när en och annan berusad person vinglar fram till en och vill ha skjuts hem när taxikön är alldeles för lång. Jag brukar lite vänligt fråga var de hade tänkt och sitta nånstans - och efter ett snabbt övervägande med sig själva lommar de vidare då det förstår de omöjliga i situationen - min bil är ju till bredden fylld med tidningsbuntar då jag levererar till ett antal olika buden i stan - det finns alltså inte ens en milimeter till övers för att kunna klämma in sig. Jag har å andra sidan inte varit otrevlig - kanske bara lite ironisk - och beslutet var deras eget. Det brukar sluta med ett "ha en fortsatt trevlig natt" och vi fortsätter vidare åt olika håll.
Inatt hände däremot något av de ovanligare slaget. Från ingenstans dök en kille upp - klädd i svarta tights och utanpå dem korta fladdrande träningsbyxor - typ boxningsshorts. Han bar en stor blå vindjacka, och under den röda mössan fladdrade ett yvigt lockigt hår. Jag såg honom bara på håll - men han var upperbarligen ute för att träna - klockan kvart över två på natten - för han saxade uppför Nygatan med tydliga rörelser för att därefter övergå till jogga framåt och luftjabba med armarna. Snacka om seriös kille tänkte jag - ute och tränar mitt i natten. Likheten med en gammal Rockyfilm var så slående att jag kom på mig själv att småle och imponeras av det overkliga att nån faktiskt ger sig ut en måndagsnatt för att röra på fläsket.
Ni ser - det behövs inte mycket för att man ska tycka något är roligt - natten har sina egna lagar - även när det kommer till humor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar