Idag blev det en eftermiddagstur till Ikea med Jonna.
Hon håller som bäst på att samla till sitt eget lilla hem och fyllde påsarna med knivar, skålar och kastruller. Mitt i all glädje över att hon växer upp och så småningom i en nära framtid skaffar ett alldeles eget liv, så känns det samtidigt lite vemodigt över att "min lilla flicka " inte alltid kommer att bo hos mig. Som mamma slutar man aldrig att vara självisk när det handlar om sådana saker - vi har ju slitit på varann i nästan 20 år och att tänka sig nåt annat känns väldigt främmande.
Samtidigt går mina tankar till min egen mamma - hur kände hon sig när jag flyttade hemifrån och drog 30 mil söderut. Förmodligen kände hon likadant och det är alltid lätt att vara efterklok.
Hursomhelst hade jag o Jonna en trevlig stund tillsammans som kulminerade i två kokta med bröd. Ibland är livet ganska underbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar