Brudklänning

Nu åker min brudklänning i soporna!!
Efter att i över 20 års tid åkt upp och ner mellan garderober och diverse källarförråd är det nu dags för den "eviga vilan".

Själva klänningen i sig är väldigt enkel - och som brud var jag nog synnerligen simpel - varken överdriven rysch eller överdrivet stor blombukett. Faktiskt var det precis som jag ville ha det. Självklart är man inte samma person idag som man var när man var 20 - men när det gäller just brudklänningar är nog stilen densamma - Jag är verkligen ingen "prinsessbakelseklänningsmänniska".

En av mina kompisar sydde upp klänningen åt mig - och det är nog lite av respekt till henne och till hennes arbete som klänningen ändå fått hänga med så länge.
Idag är det nog vanligast att man hyr en klänning för att sen lämna tillbaka den - väldigt smart - för i ärlighetens namn - varför sparar man på en brudklänning?? Knappast för att du ska använda den igen - inte direkt en klänning du tar på dig när du går på fest.
En del väljer att hänga upp den på en galge i sovrummet - men det har jag heller aldrig förstått vitsen med. Tror man att äktenskapet håller längre om klänningen hänger där som en daglig/nattlig påminnelse på väggen - vem vet - det kanske fungerar.

Själv anser jag att det är dagarna som följer som gör själva förhållandet - hur man väljer att se på varann - vad man väljer att göra tillsammans - och vilka beslut man tar. Tyvärr väljer många att separera efter massor med år tillsammans och då spelar det liksom ingen roll hur dyr eller vacker klänningen var, eller hur många blommor man valde att ha i håret.

Bröllopsfotografierna bleknar och brudbuketten vissnar - men livet går vidare - kontentan blir att ta hand om varandra och vara rädda om varandra - oavsett vilken dag det är eller hur länge man varit tillsammans.

Februari 1988