Utmaning

På min morgonpromenad med fransmannen - passerade jag idag Oskarsparken och gamla Engelbrektskolan. Förr var det en kommunal skola - och Jonna gick där i både mellan- och högstadiet. Idag är skolan omgjord och huserar SFI - och just därför träffar man allt som oftast på ickesvenskar utanför byggnaden.

Redan på avstånd upptäckte jag dem - klungan av människor med cykelhjälmar på huvudena. Alla hade fått en varsin cykel - och nu var det upp till bevis för att visa att man klarade av att cykla. Vissa klarade det med bravur - medan andra bevisligen behövde öva lite mer. Ganska kul att se - och jag kom på mig själv att småle.

Uppenbarligen är det så - att konsten att lära sig cykla - det vi svenskar lär våra barn redan i tidig ålder - inte är så självklart för alla människor. Nånting som är vardagligt  för mig - är en utmaning för andra.
En intressant tanke!!

Så innan vi skrattar åt vuxna människor som lär sig att cykla - eller simma för den delen - kanske vi ska rannsaka oss själva - vad i vardagen är en utmaning för mig? Vad skulle jag behöva ta tag i och förbättra?

Utmaningen behöver ju inte vara stora och svåra saker som att fysiskt bestiga bergstoppar - utan kanske mer i stil att lära sig att säga nej - tala offentligt inför publik - att läsa en bok - att säga till någon hur mycket jag älskar dem.
Alla har vi olika saker att arbeta på - och det är väldigt personligt.

Hursomhelst fick jag en tankeställare när jag såg cyklisterna som kämpade så tappert. Hur viktigt det är att inte döma - och att de faktiskt är modiga att pröva på nåt de aldrig gjort förut.

Respekt!!!