Bara för att det är fredag - så ska jag bjuda på något riktigt personligt.
Kortet är från mitt första möte med mina blivande svärföräldrar i deras hus i Nordsjö.
Nästan hela släkten var samlad till kräftskiva och det var trångt kring köksbordet.
Jag och herr Nyman hamnade nere på ena kortsidan och jag hade fullt upp med att lära känna alla.
Komma ihåg deras namn - vem som var gift med vem - och vilka barn som ingick i respektive familj.
Det var inte det lättaste - det kan jag verkligen intyga.
Samtidigt som jag försökte få i mig lite mat - minns jag allas undrande
och nyfikna blickar - "vem är det egentligen som lillsten har dragit med sig hem"
Nu har det gått några år.
Jag är samma tjej - men ändå inte.
- äldre - prövad - visare -
Det kallas visst livet!
Vad fina ni var!! och fortfarande är! :) Kram på er! /LindaJ
SvaraRaderaVad gullig du är.
Raderajo man förädras lite genom åren - trots det är man samma person :)
kram på dig också/L
Ååå vilken härlig bild!! Mer sånt! Eller en privat visning kanske man kan få?!
SvaraRaderaKram A-M
Haha - ok - ska försöka lägga upp lite mer personliga bilder -. varvat med natur och höstbilder.
RaderaBlir lite insnöad ibland.
Kul att du fortfarande läser..
Kram/L
Vilken härlig bild! Var vi där? Just det tillfället minns jag inte.... Känner i alla fall igen känslan av att bli '' granskad '' av Nymansklanen. Och försöka hålla reda på vem som var vem. Och att alla gick i långkalsonger...... Agneta
SvaraRaderaVad jag minns var ni med - du hoppade dessvärre på kryckor och kunde inte delta i kvällsövningarna ute på gårdsplanen - att se vem som hoppade jämnfota längst. Kanske åkte ni hem lite tidigare - det minns jag faktiskt inte. Detta var i mitten av augusti - så du måste ha varit nygravid med Martin. Jan och Mia höll på att bygga huset - och just denna helgen hjälptes vi åt att sätta taket.
RaderaLångkalsongerna slapp jag den gången - men så var det ju sommar också .... *ler*
var du inte lik min mamma innan så är ju denna bilden helt klockren. ;)
SvaraRaderaVad gullig du är - det tar jag som en komplimang :)
RaderaKram/mamma2
Aha, det var då!! Jo, jag klev snett med ett barn på armen, därav kryckorna. Visade bilden för svärmor häromdagen, hon kände inte igen varken dig eller herr Nyman. Men blev glad över påminnelsen från Nordsjötiden. Agneta
SvaraRadera