Med facit i hand - skulle jag nog nöjt mig med tristessen.
Det började på lördagsnatten - frampå småtimmarna när det egentligen blivit söndag och Österrike vunnit Eurovision Song Contest - att familjen tyckte det var dags att skjutsa in mig till akuten. Trycket över bröstet ville inte ge med sig - och med fjolårets erfarenheter tar man helst inga risker. Jag fick bli kvar i två nätter på AVA - och efter vad som kändes som miljoner blodprov, EKG:n och blodtryck fick jag till sist åka hem. Den här gången var det falskt alarm - och trycket över bröstet visade sig i alla fall inte vara någon ny hjärtinfarkt. Skönt å ena sidan - men frågan om vad som orsakade bröstsmärtorna fick vi aldrig någon klarhet i. Frågor som stress och tungsinnhet kommer upp - såväl överansträngd bröstmuskel som följd av intensiva påfrestningar i stil med tunga lyft och upprepningar. Nu blir det min uppgift att försöka klura ut det bästa svaret på mina funderingar.
Hursomhelst - USÖ är fantastika på att ta hjärtproblem på allvar och man får det mest underbara mottagande när man kommer. Känslan att vara till belastning - trots utebliven diagnos existerar inte.
All heder och respekt till alla de som jobbar för att vi ska kunna få bra vård när vi behöver det.
Väl hemma igen - var det dags att ta fransmannen med på ett nytt besök till Djursjukhuset i Strömsholm. Han markerade ett nytt diskbråck - och efter konsultation på telefon med veterinärerna åkte vi in med honom. Diagnos och receptskrivning gick snabbt - när vi till slut efter flera timmars väntan fick träffa veterinären. Den här gången finns ändå en uppföljning på honom - vila och medicinering i två veckor - som ska följas upp av ett rehamteam - och som kommer att hjälpa oss att bygga upp musklerna kring ryggen så att det inte behöver hända igen. Diskbråck på hundar ska tas på allvar och innebär en enorm smärta i ryggen - men ändå tryggt att veta att vi kan göra något aktivt för att hjälpa honom.
Återigen - all eloge till personalen på Strömsholm som tar oss djurägare på allvar - och som hjälper till när oron är som störst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar